blixtar och dunder, magiska under.

Första riktiga ovädret när jag bor ensam,
Blixtar och åskar ordentligt här.
Jag som hatar sånt där, är egentligen livrädd.
Satt ute på balkongen med grannen och tog
en cigg, helt plötsligt blixtra det till och åskan
dånade över staden.
Regnet piskade ner på gården, drog ut armen
för att känna på dem hårda dropparna som
föll ner på min varma hand.
så kallt, men ändå så varmt.

vi gick in var till sig och jag ställde mig i hallen
o bara tittade ut genom lägenheten ut i
vardagsrumsfönstret och bara såg vattnet
riktigt slog ner på den varma marken.
jag kände hur tårarna lämnade sitt hem
i min ögon, tårarna bara rann ner för mina
kinder, i samma takt som ner på den varma
marken.
Men ändå så kändes det så bra, första gången
jag är helt ensam i min lägenhet när det blixtrar
och bara som en reflex kom tårarna trots att
min rädsla var borta..



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback