Hon.
kommer på mig själv rätt ofta med att tänka på henne, hon som var min bästa vän i flera år.
Hon som var vid min sida jämt, i motgång och medgång.
hon som följde mig vart jag än tog vägen, åkte 50 mil för att hälsa på mig bara för några
dagar, hon som stöttade mig när jag hade det svårt.
också hon som gjorde mig så illa... ett svek jag inte kan glömma. men ändå
så kommer jag på mig själv ofta med att tänka på henne, undra hur hon har det nu.
tänker ibland att det hade varit kul o träffa henne, bara på en kaffe eller vadsomhelst.
Hon var ändå en stor del av mitt liv, länge. men jag saknar henne faktiskt.
Jag vet ju lite vad som har hänt i hennes liv, hon har hittat någon som gör henne lycklig.
det är ju bra för hennes skull, glad för hennes skull. Hon har flyttat hit, till stan.
Sedan hon svek mig har jag bara sett henne 1 gång, för någon vecka sedan.
hon var sig lik, lika smal o lika söt.
Jag är ju dock för stolt för att säga det till henne, att jag tänker på henne.
men det gör jag, så läser du S, så är det så iallafall.
Hoppas du har det bra !
